Min vetenskapliga verksamhet kan delas upp tre delar, som är relativt avgränsade från varandra, men ändå hänger ihop i väsentliga avseenden. Den första delen består av studier i ungdomars förhållningssätt till studier, arbete och framtid, den andra av studier i organisationers och institutioners förhållningssätt till personer med utländsk bakgrund, och den tredje av studier i hur invandrarskap och etnicitet tematiseras och diskuteras inom utbildningspolitisk policy. Gemensamt för samtliga delar är att de genomförs de är genomförda med kvalitativa forskningsmetoder. De två första har människors förståelse och tolkning av sin livsvärld som primärt studieobjekt. Ordet ”förhållningssätt” inbegriper både ”sensemaking” och ”evaluation” – det vill säga hur människor tolkar sociala processer och fenomen, men också hur dessa tolkningar ligger till grund för och/ eller bygger på en ”etik”, dvs. värdeomdömen och ståndpunkter om samma livsvärld. Jag har dels studerat hur människor föreställer sig framtida möjligheter mot bakgrund av de hinder och möjligheter som de möter i sin tillvaro, och dels studerat hur de skapar mening åt den verksamhet som ingår i deras yrkesarbete, och framför allt hur de förstår och tolkar handlandet hos de olika kategorier av människor som de där möter.
En central beståndsdel i den teoretiska grunden för min vetenskapliga verksamhet är den konstruktivistiska teori om etnicitetens former och uttryck som formulerades av Fredrik Barth i slutet av 1960-talet, och sedan dess varit central och inflytelserik i framförallt sociologisk, etnologisk och socialantropologisk forskning. I denna konstruktivistiska tradition betonas att etniska gruppers symbolspråk och anspråk på enhet och avskildhet till väsentlig del bör förstås som produkter av i nuet pågående förhandlingar med (och/eller andra aktiva förhållningssätt mot) andra, likartade grupper, och att dessa uttryck och anspråk generellt sett präglas av de sociala villkor som även i övrigt präglar interaktionen grupperna emellan. Till de senare villkoren hör inte minst majoritets- och minoritetsförhållanden, samt ekonomiskt, institutionellt och diskursivt inflytande. Denna konstruktivistiska teoretiska tradition har styrt inriktningen på den forskning som jag bedrivit, och varit styrande för mig vid utformningen - eller konstruktionen - av mina forskningsobjekt.
Min vetenskapliga verksamhet kan även förstås som försök att besvara någon av följande två övergripande och generella frågor, vilka är formulerade i enlighet med nyssnämnda tradition:
1) på vilka sätt markeras svenskhet i offentliga institutioners policy och verksamhet, hur motiveras de med hänvisning till föreställningar om normalitet och normativ riktighet, och vilka krav på anpassning till denna svenskhet kommer därmed till uttryck? Vilka lärandeprocesser är det som dessa krav för med sig?
2) Hur förhåller sig personer med utländsk bakgrund till dessa krav, samt till andra hinder som är specifika för dem i det svenska samhället? Hur präglar dessa företeelser deras uppfattning om vad som är möjligt och önskvärt att göra, dvs. deras upplevda handlingsutrymme och möjlighetsstruktur? Det parallella intresset för dels meningsskapande och sociala gränsmarkeringar i relation till etnicitet och nationalitet, och dels ungdomars övergång från skola till arbetsliv (eller högskoleutbildning), har sedan några år tillbaka även att studera utbildningspolitik, och då framför allt de delar av detta politikområde där ovannämnda företeelser diskuteras. Förutom detta fokus på utbildningsfrågor, har jag även författat en del skrifter där jag analyserar hur frågor om etnicitet, svenskhet och tillhörighet formuleras i den policy som syftar till en generell integration av migranter.
Publikationer (urval)
Monografier
1. (Med Wuokko Knocke) Mångfaldens barn söker sin plats. En studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund. Arbetslivsinstitutet & Svartvitt förlag, Stockholm 2000 (238 sidor).
2. Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet. Hur arbetsförmedlare förstår en segregerad arbetsmarknad. (Diss.) Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 2003 (262 sidor).
3. (Med Magnus Dahlstedt) Skola i samverkan. Miljonprogrammet och visionen om den öppna skolas. Gleerups, Lund, 2011 (183 sidor)
Peer-review granskade artiklar (i internationella tidskrifter)
4. (Med Magnus Dahlstedt) “Democracy the Swedish Way? The Exclusion of ‘Immigrants’ in Swedish Politics”, Scandinavian Journal of Political Studies, 30 (2): 175-203 (2007, 28 sidor)
Peer-review granskade artiklar (i svenska tidskrifter)
5. “Formaliserade möten, tidigarelagda val. Reflektioner kring gymnasieutredningens syn på övergången från skola till arbetsmarknad”, Utbildning och demokrati, 17 (1): 53-74. (2008, 21 sidor)
Redaktörskap, antologier
6. (Med Magnus Dahlstedt) Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. SOU 2005:112, Stockholm: Fritzes, 2005 (301 sidor).
7. (Med Magnus Dahlstedt, Susanne Urban och Aleksandra Ålund) Utbildning, arbete, medborgarskap: Strategier för social inkludering i den mångetniska staden. Umeå: Borea, 2007 (396 sidor). *)
8. (Med Mats Deland och Thomas Hvitfeldt) Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism. Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, 2010 (235 sidor).
Övriga tryckta vetenskapliga arbeten
9. ”Bilden av genus, svenskhet och invandrarskap i en gräsrotsbyråkratisk kontext”. I: Ewa Gunnarsson, Anders Neergaard & Arne Nilsson (red) Kors och tvärs. Intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal, 2006 (20 sidor).
10. ”Aleksandra Ålund och den anti-kulturella vändningen i svensk Imer-forskning”. I: Diana Mulinari & Nora Räthzel (red) Bortom etnicitet. Luleå: Borea, 2006 (11 sidor). *)
11. (Med Åsa Mäkitalo) ”Inledning”. I: Åsa Mäkitalo (red) Att hantera arbetslöshet. Om social kategorisering och identitetsformering i det senmoderna. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2006 (10 sidor).
12. ”Kultur, tillhörighet och aktörsskap”. I: Åsa Mäkitalo (red) Att hantera arbetslöshet. Om social kategorisering och identitetsformering i det senmoderna. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2006 (40 sidor).
13. ”Gymnasievalet och bilder av framtiden på en etniskt delad arbetsmarknad.” I: Magnus Dahlstedt, Fredrik Hertzberg, Susanne Urban & Aleksandra Ålund (red) Utbildning, arbete, medborgarskap: Strategier för social inkludering i den mångetniska staden. Umeå: Borea, 2007 (29 sidor).
14. ”Arbetsförmedlare mellan, individ, kollektiv och marknad.” I: Gunnar Alsmark, Tina Kallehave & Bolette Moldenhawer (red) Migration och tillhörighet. Inklusions- och exklusionsprocesser i Skandinavien. Stockholm: Makadam, 2007 (27 sidor).
15. ”Failure as difference. Employment agency officials representing the labour market chances for youth of immigrant descent.” I: Helena Blomberg, Annika Forsander, Christian Kroll, Perttu Salmenhaara & Matti Similä (eds) Sameness and Diversity. The Nordic Werlfare State Model and the Integration of Immigrants on the Labour Market. Helsinki: Swedish School of Social Science, University of Helsinki, 2008 (26 sidor).
16. (Med Mats Deland och Thomas Hvitfeldt) ”Förord”. I: Mats Deland, Fredrik Hertzberg & Thomas Hvitfeldt (red) Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism. Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, 2010 (9 sidor).
17. “’Det är rasistdagen i morgon!’ Samtal om tillhörighet, möjlighet och plats i klass 9b.” I: Mats Deland, Fredrik Hertzberg & Thomas Hvitfeldt (red) Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism. Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, 2010 (23 sidor).
18. (Med Daniel Hailemariam) ”Pedagogik, potential och projekt. Om YUMP och Ad Acta.” I: Åsa-Karin Engstrand (red): En antologi om företagare med utländsk bakgrund. Stockholm: Tillväxtverket, 2010 (47 sidor).
19. (Med Hans-Ingvar Roth) Tolerance and Cultural Diversity in Sweden. D 1.1 Country Reports on Tolerance and Cultural Diversity. San Domenico di Fiesole: European University Institute, 2011 (33 sidor).
20. (In)tolerance and recognition of Difference in Swedish schools. The case of Islamic denominational schools and practices of veiling. D 3.1. Final Country Reports on Concepts and Practices of Tolerance Addressing Cultural Diversity in Schools. San Domenico di Fiesole: European University Institute, 2011 (38 sidor).
Utredningar (inkl. SOU) och andra tillämpade arbeten
21. (Med Magnus Dahlstedt). “Strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Inledande tankegångar”. I: Magnus Dahlstedt & Fredrik Hertzberg (red) Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. SOU 2005:112, Stockholm: Fritzes, 2005 (28 sidor).
22. (Med Magnus Dahlstedt). ”Demokrati på svenska? Avslutande reflektioner.” I: Magnus Dahlstedt & Fredrik Hertzberg (red) Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. SOU 2005:112, Stockholm: Fritzes, 2005 (40 sidor).
23. ”Kultur och kompetens. Bilden av ’de Andra’ i en arbetsmarknadspolitisk gräsrotsbyråkrati”. I: Anders Neergaard (red) På tröskeln till lönearbete. Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund, SOU 2006:50, Stockholm: Fritzes, 2006 (30 sidor).
