Dr Margareta Ahlström
Person photo

Description:

Mina akademiska studier som jag påbörjade 1970 har alltid gått parallellt med yrkesarbete. Under tiden jag gick sista delen av psykologutbildningen fick jag anställning som psykolog (halvtid) inom Förskoleverksamheten för hörselskadade och döva barn.

Efter psykologexamen fick jag möjligheten att vara med att bygga upp det så kallade Dövteamet vid PBU (numera BUP), ett teckenspråkigt landstingsövergripande specialistteam för familjer där någon av medlemmarna är döv eller hörselskadade. När jag så år 1992 kom in på forskarutbildningen vid Psykologiska institutionen hade jag möjligheten att fortsätta det kliniska arbetet fast nu på timbasis.

Jag disputerade år 2000 på en avhandling med namnet "Hörselskadade barn i kommunikation och samspel" och samma år antogs jag till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen vid Karolinska institutet. År 2001 blev jag anställd som universitetslektor i Specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. År 2003 fick jag examen och legitimation som psykoterapeut. Sedan dess har jag fortsatt mitt kliniska arbete som privatpraktiserande psykolog och psykoterapeut för ungdomar och vuxna.

I juli 2007 utsågs jag till prefekt för att leda uppbyggandet av den Specialpedagogiska institutionen som bildades 1 januari 2008 vid Stockholms universitet. År 2013 utsågs jag till docent i specialpedagogik.

Undervisning
Under en lång rad år deltog jag som föreläsare inom Psykologprogrammet i utvecklingspsykologi och etik liksom haft ansvar för fristående grundkurs i Barn- och ungdomspsykologi. Därefter har jag framför allt undervisat vid specialpedagogprogrammets samtliga kurser och haft kursansvar på magisterprogrammet i specialpedagogik. Dessutom har jag tillsammans med professor Jane Brodin haft kurs på forskarnivå i Videoanalys. Under flera år har jag också medverkat som föreläsare och examinator vid andra lärosäten.

Jag har tillsammans med professor Siv Fischbein handlett Elisabeth Lundström, fram till doktorsgrad, samt fil. licentiat Louise Danielsson. För närvarande handleder jag ytterligare tre personer; Louise Danielsson, tillsammans med professor emerita Siv Fischbein; Barbro Johansson, tillsammans med professor Ulla Ek och Ulf Jederlund också tillsammans med professor Ulla Ek.

Forskning
Min forskning är framförallt inriktad på frågor som berör kommunikation, samspel och utveckling hos barn och unga samt vad detta specifikt kan innebära för barn och ungdomar med funktionshinder.

Erfarenhet av studier av barn har jag sedan slutet av 80-talet i forskningsgruppen "Barn - Kommunikation - Handikapp", under ledning av professor Gunilla Preisler, vid Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet. Kännetecknande för den gruppen är främst studier av barn med sensoriska funktionsnedsättningar av olika slag. Merparten av studierna är longitudinella. Studierna har huvudsakligen varit observationsstudier i olika naturliga och vardagliga samspelssituationer där videons möjligheter utnyttjats till att få detaljerade registreringar av kommunikativa uttryck hos barn och vuxna.

Studierna har i första hand varit kvalitativa och deskriptiva. Syftet med kvalitativa analyser, förutom att de passar då barngruppen till antal är liten, är att de ger möjlighet att identifiera hittills okända eller ej tillräckligt kända fenomen och kvalitéer.

I syfte att belysa de kontexter barnen befinner sig i, i hemmet, i förskolan samt i skolan och i fritidshem har empirin också fokuserats via intervjuer med föräldrar och personal inom förskola/skola. Perspektiven kring inklusion och "en skola för alla" var områden som också uppmärksammades.

Föreställningen om barn med funktionsnedsättning påverkar både barns och vuxnas liv och kommunikationsmönster på ett genomgripande sätt. Vuxnas samspel kan gynna barnens utveckling liksom att det också kan verka hindrande av det faktum att de vuxna runt omkring barnen inte anpassar sig efter barnens förutsättningar och behov.

Jag har även utfört en retrospektiv intervjustudie om vuxna barndomshörselskadade och deras upplevelser och erfarenheter av tvåspråkighet i samarbete med professor Kristina Svartholm, Institutionen för Lingvistik, Stockholms universitet.

Att mina studier framförallt kommit att handla om döva och hörselskadade barn och ungdomar kan främst förstås utifrån att jag besitter kunskaper i teckenspråk. Mitt område som forskare är dock inte begränsat till hörselområdet, utan relateras områdena inom modern utvecklingspsykologi och specialpedagogik. I den moderna utvecklingspsykologin ses människans utveckling i relation till och i samspel med för henne viktiga andra personer och till miljöaspekter. Barnens möjligheter att vara delaktiga i kommunikativt-språkligt samspel i lek och i lärande är av stor betydelse för deras fortsatta utveckling. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att studierna även har bidragit till att ge ny kunskap om så kallade vanliga barns kompetenser.

Sedan 2009 ingår jag som expert i Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) inom området Neuropsykiatri, specifikt ADHD/behandling. Uppdraget består i att ta fram kunskap avseende effektiva metoder för implementering av evidensbaserade metoder inom den kliniska verksamheten.Arbetet kommer att slutrapporteras i december 2012 och finnas tillgänglig för allmänheten i början av 2013.

Publikationer i urval

  • Preisler, G. & Ahlström, M. (1997). Sign language for hard of hearing children - a hindrance or a benefit for their development? European Journal of Psychology of Education, XII(4), 465-477.
  • Preisler, G., Ahlström, M. & Tvingstedt, A-L. (1997) The development of communication and language in deaf preschool children with cochlear implants. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 41, 263-272.
  • Ahlström, M. & Preisler, G. (1998). En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan (Hard of hearing pupils move into the special school for the deaf). Stockholms universitet: Psykologiska institutionen, Rapporter, nr 100.
  • Ahlström, M. & Svartholm, K. (1998). Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. (Hard of hearing peoples experience of being bilingual). Forskning om teckenspråk XXI. Stockholms universitet: institutionen för lingvistik.
  • Ahlström, M., Preisler, G. & Tvingstedt, A-L. (1999). Cochleaimplantat på barn - en psykosocial uppföljningsstudie. Kommunikation och samspel i förskolemiljön. (Children with cochlear implants - a psychosocial follow-up study. Communication and integration in pre-school settings). Pedagogisk-psykologiska problem, 665. Malmö: Lärarhögskolan.
  • Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel (1305 Kb) . (Hard of hearing children in communication and interaction) Stockholms universitet: psykologiska institutionen. (Doktorsavhandling).
  • Preisler, G., Tvingstedt, A-L. & Ahlström, M. (2002). A psycho-social follow-up study of deaf preschool children using cochlear implants. Child: Care, Health and Development, 28(5), 403-418.
  • Preisler, G., Tvingstedt, A-L. & Ahlström, M. (2003). Skolsituationen för barn med cochlear implants - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv. (The school situation for children with cochlear implants - from the perspective of parents, teachers and assistants.) Rapporter, nr 116. Stockholms universitet: psykologiska institutionen.
  • Preisler, G., Tvingstedt, A-L. & Ahlström, M. (2005). Interviews with deaf children about their experiences of using a cochlear implant. American Annals of the Deaf, 150,(5), 260-267.



Downloads:
Hörselskadade barn i kommunikation och samspel (PDF / 1.27 MB)