http://su.avedas.com/converis/ws/public/feed/simple/rss/Person/725/Contract Enefalk, Hanna (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)) Tue, 18 Dec 2012 14:20:09 GMT 2012-12-18T14:20:09Z http://su.avedas.com/converis/contract/1777 Nykterhetens blinda fläck: Alkoholbruk, klass och genus i samhällets övre skikt år 1772-1922 Varför dricker vi som vi gör? Oavsett var på jordklotet frågan ställs kommer ett av svaren att bli: För att det är tradition. För att förklara dryckesmönster är alltid historiska faktorer viktiga. Ändå finns det relativt få historiska studier kring alkoholkultur. Tittar man på den forskning som finns om västvärldens alkoholkonsumtion ser man att studierna visserligen är välgjorda, men de tenderar att bara handla om nykterhetsinitiativ. Intrycket har blivit att alkoholens historia handlar om en supande befolkning, vars problematiska alkoholkonsumtion manat fram reaktioner i form av statliga ingripanden och nykterhetsföreningar. Alkoholkonsumtionen bland de besuttna samhällsskikten har över huvud taget inte ingått i denna historieskrivning. Detta alkoholbruk har istället skildrats i egenskap av "festseder", i Sverige under titlar såsom "Svenska gästabud" och "Tidernas fester". Den här studien är att försök att komma tillrätta med denna ensidighet. Jag kommer inte att studera nykterhetsrörelserna utan den dryckeskultur som fick fortgå ostörd av statliga sanktioner och frivilliga nykterhetsinitiativ: den manliga medel- och överklassens bruk av alkohol. I samband med mina tidigare undersökningar av 1800-talet i Norden har jag sett att alkoholen hade flera ytterst viktiga funktioner inom samhällseliten. I nästan alla sammanhang där den nya tidens ideal formades dracks det: i samband med riksdagar, i politiska och litterära klubbar, vid universiteten, i det militära, inom ordensväsendet och vid middagsbjudningar. Inte ens de tidiga friluftsföreningarna saknade inslag av alkoholkonsumtion. Men det fenomen som hade allra mest med alkohol att göra var skapandet av ett nytt mansideal. Under den period som undersöks kom samhället att domineras av en ny samhällsgrupp, medelklassen, och närmare bestämt av männen inom denna grupp. Tidigare forskare som exempelvis George Mosse har visat hur denna grupp skapade nya normer för manlighet, vilka legitimerade den egna maktställningen. Vad forskningen inte uppmärksammat är att detta manlighetsideal formades nästan uteslutande i miljöer där det konsumerades alkohol. Det handlade dessutom om ett nytt sätt att dricka: medelklassens och den gamla överklassens män drack ur gemensamma punschskålar och lade bort titlarna genom att dricka sk. brorsskålar. Vi har att göra med en samtidig förändring av dryckesvanor, manlighetsideal och samhällsorganisation. Hur hängde detta ihop? Vad betydde inslaget av alkoholhaltiga drycker? Vad säger alkoholbruket oss om formeringen av de övre skiktens nya mansideal? För att besvara de frågorna kommer jag att undersöka situationer där maskulinitetsformering i medel- och överklass skedde. Dessa situationer sammanföll som tidigare nämnts nästan alltid med drickande av alkoholhaltiga drycker i sällskap. Av intresse blir alltså kollektivt drickande och särskilt då offentligt drickande, ceremoniellt drickande, och drickande i situationer eller sammanslutningar där det uttalade syftet var att upprätthålla ideal (politiska, moraliska eller etiska). Det finns ett rikligt källmaterial som beskriver sådant drickande: i föreningsarkiv, tidningsreferat, festberättelser, memoarer och brev. Dessutom kan uppgifter hämtas från jubileumsskrifter och tidigare undersökningar av exempelvis studentliv, ordensväsende och militär kultur. För att få en solid bas för källurvalet kommer undersökningen att baseras på en lokalstudie. Jag kommer alltså att följa de övre samhällsskiktens alkoholbruk i en halvstor svensk stad från 1700-talets slut till 1922. Staden i fråga bör inte vara helt dominerad av en enda institution eller näring, men bör heller inte befinna sig alltför långt från dåtidens svenska kulturcentrum. Den bör ha varit en etablerad stad redan vid periodens början, så att inte stadens utveckling i sig påverkar källmaterialet onödigt mycket. Bland flera tänkbara kandidater framstår Västerås som en av de bättre. Som stifts- och residensstad, med läroverk, föreningsliv och etablerade handelskontakter, uppvisar staden de flesta av samtidens arenor för manligt medelklassliv. Det som saknas är ett universitet och (under större delen av perioden) ett regemente; här kommer undersökningen att kompletteras med studier av material från universitet och militärliv. Sat, 22 May 2010 02:01:29 GMT http://su.avedas.com/converis/contract/1777 Hanna Enefalk 2010-05-22T02:01:29Z